Asså shit va deprimerad jag va i skolan ida! Har typ aldrig varit så nere förut. Försökte få fram ett litet leende ibland, men de känds bara fel å fejk. För egentligen ville jag inte alls le, bara skrika, gråta... a ni fattar poängen. Höll inne de så sjukt mycket ida, å de tog all min energi. Orkade inte gå runt i skolan som vi brukar, orkade inte le, inte skratta, inte svara på tilltal, orkade ingenting. Va tvungen att sätta mig ner när vi stod upp. Kunde inte koncentrera mig alls, va liksom ingenstans på ngt sätt. Efter historian orkade ja bara inte mer, va tvungen att sätta mig ner å låta några få tårar rinna en liten stund, sen upp igen å dra in allt. Men tack alla mina underbara kompisar som ställde upp och stöttade å tröstade mig, de värmer! Alla i klassen va verkligen jättehärliga, tack!! Å till er (ni vet vilka ni e) vill ja bara säga mega tack. Känns jättebra när ni stöttar mig, vet inte vad jag hade gjort utan er ♥. Men orkade verkligen inte släppa på allt mitt i skolan. Matilda, ja skulle nog lytt ditt råd och åkt hem, matten va hemsk, va nära på att dö flera gånger! Jag får så starkt band till djur så de e helt otroligt, väldigt mkt starkare än till de flesta människorna, helt klart! Djur e så speciella, helt underbara, klarar inte av att mista dom, de e så sjukt jobbigt. Ja lever typ för mina djur, låter galet, men dom betyder mycket mer för mig än vad de flesta människorna gör. Ja kan inte fatta att Zille är borta, älskade verkligen den hästen så fruktansvärt mycket! Han va så underbar! Tror att jag har varit i chock ända tills nu, å nu me, men nu kan ja bara inte hålla de inom mig längre. Blir så himla ledsen när jag tänker på att jag aldrig kommer få höra hans charmiga små ljud igen, aldrig kommer kunna kasta mig runt hans stora hals å gosa in hela ansiktet i han fluffiga päls. Vet inte var ja ska bli av längre. Men de känns bra att liksom få de ut mig nu, tur att de e helg, hade aldrig kunnat gå till skolan imon. Vet knappt om jag kan gå till stallet, de känns så tomt utan Zille, hade honom i över 3 år å red å pysslade, de va typ lite mindre än ett år sedan jag slutade med honom (har ändå gosat med honom närstan varje dag i stallet) och efter de så blev han dålig, å nu är han helt plötsligt borta. Men shit så mycket värre det skulle vara om de hände ngt med Blitz. Hade aldrig kunnat skaffa en ny häst då!! Jag tror seriöst att ja inte hade kunnat leva längre då. Hade typ blivit självmordsbenägen.

Ja shit, ni fattar hur min dag har varit va, ta inte illa upp om jag har verkat sur ida. Kan verkligen inte låtsas som att allt är okej när de egentligen är katastrof.

Här är en bild på Blitz å Zidane, klarar knappt av att se bilden, och har hur många som helst, Kan inte fatta att du e borta!! Miss you so badly!!!!♥